vandrar, daggdroppsord, tystnad
I bokskogen
När vi vandrar i bokskogen,
skriver vi tillsammans.
För varje steg på den mjuka mattan av löv
föds ett spindelvävsord
ett daggdroppsord,
ett kärleksord.
Ett ljuvt högtidligt,
genomskinligt, solglittrande poem
växer fram -
om lyckan att vandra tillsammans,
om lyckan att äga ett liv tillsammans,
ett djup, ett leende,
en väg genom tystnaden tillsammans.
Befriande nalkas vi ljuset, en glänta,
en öppning i skogen -
vi har vandrat från natt till näktergal.
- Bo Setterlind
Kommentarer
Postat av: krull
Jäkligt vacker dikt :)... jag antar att du har hört eller fått den från Rebecka? eller?
Postat av: Skysan
Jag som skulle skriva den!!!! Jaja men mycket vacker dikt! <3 Artes får göra en del kul saker
Trackback
